onsdag 29 april 2015

Miniägg

Lakenfelderhönan Amelias ägg är normalt sett minst, men för några dagar sedan kom ett riktigt miniägg, i storlek som ett vaktelägg. Jag tror faktiskt att det är Amelia som lagt även miniägget för hon är den som är bäst på att använda de riktiga värpredena och det var där ägget låg. Ägget var dessutom inte helt vitt som Tindrornas ägg normalt sett är. Amelia och Tindrorna är fortfarande nybörjare när det gäller värpning så det blir lite varierande storlek på deras ägg. I  de jättestora kan det dessutom vara två gulor i samma ägg. Jag tycker bara att det är charmigt och de är så duktiga!


tisdag 28 april 2015

Underbara vårdagar

I söndags blev det spontant en ljuvlig ridtur i vårens sken med vitsippor, bokar och gnistrande vatten i sjöar, bäckar och dammar.

Inspirerad av den underbara ridturen tog jag med mig Filippa till samma skog på måndagen efter jobbet och det var sagolikt. Jag plockade dessutom ramslök som jag hade med som sallad till dagens lunchlåda. Supergott!












måndag 27 april 2015

Småttingarna har börjat våga sig ut

De små australorpsen blev tio veckor gamla i lördags och efter nästan en vecka i hönshuset vågade de sig ut i vida världen. Det är väldigt försiktigt de tassar sig ut och de går inte långt utan skyndar sig snabbt in igen. Det är bra att de är rädda om sig och det är skönt att de numera är lugna och trygga i hönshuset, men man hoppas att de snart går runt och njuter för fullt i trädgården som de andra.

Rent fysiskt är de inte så små längre och de fungerar bra med de vuxna hönsen. Snart växer de om alla de andra hönorna och åtminstone Alfred kommer att växa om Emil med... Hela flocken verkar njuta av våren och det är så härligt att se. En av alla fördelar med det nya hönshuset är att man har perfekt utsikt från köksfönstren :)

Ser ni dem?

söndag 26 april 2015

Fem år sedan Malchic blev skåning

Igår var det fem år sedan Malchic blev skåning och jag kan knappt minnas hur mitt liv var innan dess. Klart jag minns när jag påminns och tiden i Nässjö då vi var varandras även om jag inte ägde honom bär jag med mig för alltid, men från den stunden han lastades ur hästtransporten i Skåne och var min på riktigt varje dag förändrades mitt liv enormt. Vi hade inte setts på omkring ett halvår och han hade varit nervös över att åka hästtransport, men han kände igen mig direkt och hade inte bråttom ut ur transporten för han hade mig. Det kändes som att vi båda kom hem♡

Vi har gått igenom så mycket tillsammans och utvecklats något fantastiskt. Vi har alltid följt vår egen väg och vi har tillsammans hittat vad som är rätt för oss. Jag är så tacksam över att vår väg fört oss dit vi är idag och det är så många pusselbitar som har fallit på plats. Det känns som att pusslets kärna äntligen är helt och att vi bygger vidare runt om så att pusslet blir större och större. Man lär så länge man lever och pusslet är oändligt...

Jag har knappt kvar några äldre bilder på Malchic, men här kommer lite bilder från vår tid tillsammans i Skåne...

Först på Österlen...

...och vinter på Österlen 

Sedan Torna Hällestad utanför Lund...


Från hösten 2011 i älskade Brunnslöv...





lördag 25 april 2015

Min sköna Adilliya


Helena fångade denna strålande bild på min sköna ballerina. Det är inte lätt att fånga ögonblick så väl och jag känner att jag vill öva. Adilliya vill så gärna vara nära att det är svårt att fånga henne på bild så naturligt... Jag är dock glad och tacksam över alla vackra stunder och ögonblick jag bär med mig i minnet.

Undis, Lovis, Sofia, Bianca och Josefina

Att döpa Alfreds flickor har tagit tid, men nu är det klart. Jag hade snabbt bestämt vilka namn jag tyckte, men det var ingen som passade till att heta Alma så det blev en Josefina istället.

Undis och Lovis var de namn som jag fann snabbast och det är Birks och Ronjas mammor i Ronja Rövardotter. Jag gillar verkligen de namnen och de passar så bra ihop. Jag tyckte att det kändes naturligt att de två svarta hönorna skulle få dessa namn och jag hoppas kunna fortsätta se skillnad på dem.

Sofia är döpt efter karaktären i Bröderna Lejonhjärta och Sofias duva Bianca har också givit namn åt en av de små. Sofia är den mörkaste grå hönan och Bianca är den ljusaste grå.

Josefina är ett av Tjorvens mellannamn i Saltkråkan och det är namnet på den mellangrå hönan.

Australorpsen trivs bra och växer och frodas för fullt. De är inte så försiktiga längre utan känns tryggare även om de fortfarande håller sig inne i hönshuset tillsammans med Skrållan, som verkar gilla vara barnvakt.




torsdag 23 april 2015

Adilliyas nya huvudlag

Idag kom Adilliyas nya huvudlag med posten och hon fick prova det nu ikväll. Jag hade köpt ett akademiskt sidepull då jag använder bettlösa alternativ och tyckte att det verkade trevligt, men tanken var att jag även skulle kunna använda huvudlaget till bettet och visningsgrimskaftet vid premieringen. Svart och mässing skulle matcha fint hade jag tänkt och det gjorde det, men det var lite i minsta laget och det skulle vara alldeles för kort med bett. Kanske kan man lösa det på något sätt eller låta Malchic få det. Vi får se hur det blir, men jag gillar modellen med lägre sittande käkrem för att undvika att sidostyckena rör sig så mycket när man använder bettlöst. De långa tunna lädertyglarna med mässingshakar var också toppen!

Lite bilder...





onsdag 22 april 2015

På Hammarby Gård

Jag har länge drömt om att besöka Hammarby Gård med alla sina stora fina basjkirer. Jag har läst mycket om dem och jag gillar att de fokuserar på att få fram hästar med hög ridbarhet och gärna en mankhöjd över 150 cm. Fokus på temperament och ridbarhet är något jag verkligen värderar och jag är så lång att det känns bra att hästarna inte är så små. Jag tänkte att dessa basjkirer skulle skilja sig mycket från alla andra jag träffat, men hela deras väsen och uttryck gjorde att det inte fanns några tvivel om att detta var basjkirhästar ♡

Vackra Chastra som jag tidigare bara beundrat på bild
Tina som tillsammans med sin man driver verksamheten berättade historien om hur hon fastnat för rasen och hur det importerats hästar i flera omgångar. Berättelserna om de vilda hästarna berör mig så djupt och tårar föll samtidigt som min kärlek för basjkirhästen om möjligt växte sig ännu starkare. Nu var det många år sedan de importerade hästar och de har satsat på avel vid sidan av ridskola och turridningsverksamhet.

Sociala unghästar som nyfiket vill hälsa
...och några till 
Vackra Belinka, som är halvsyster till Malchics mamma och farmor, är ett sto som har fått en särskild plats i mitt hjärta utan att jag någonsin träffat henne. Tina berättade om hur Belinka alltid valt att samarbeta med människor och det fick mig att tänka på Adilliya som är precis likadan. Jag önskar att jag fått möjlighet att lära känna Malchics mamma, men att få se vackra och kloka Belinka gjorde att jag kände mig närmare henne. Att Belinka hade sällskap av sitt endast sju timmar gammalt alldeles bedårande stoföl gjorde stunden om möjligt ännu mer magisk.
Belinka med sitt färska föl

En annan häst som jag redan kände att jag hade band till var hingsten Elizar som jag drömmer om som pappa till Adilliyas framtida föl. Elizar levde upp till och överträffade alla mina förväntningar där han solade i halmen omgiven av dräktiga ston som väntar hans föl. Han var fantastiskt trevlig, social och avslappnad och det var underbart att se. Hans son Karelin var med vid Sweden International Horse Show i Friends arena och visade det mest fantastiska temperament där han gosade med främlingar hela dagar i sträck. På Hammarby Gård fick vi även se många strålande fina högresta avkommor med hög ridbarhet och god exteriör. Sveriges exteriört högst bedömda basjkirhäst Hammarby Irina är hans och Belinkas dotter och hon visade även att hon gillar att hoppa, något som jag såklart blev överförtjust över att se.
Elizar

Det känns som att jag har känt många av hästarna på Hammarby Gård på avstånd och att äntligen få träffa dem och Tina kändes underbart. Jag var där med anledning av Svenska basjkirhästföreningens medlemsträff och det var en riktigt härlig dag med många basjkirvänner. Jag önskar att jag kunnat stanna längre och längtade omedelbart tillbaka så jag hoppas att jag kommer dit snart igen!

Bilder från dagen med Hammarby Irina överst till höger

måndag 20 april 2015

Kycklingarna har flyttat ut i hönshuset

Igår kände jag att det var dags för de små australorpsen att flytta ut från badrummet och in till de andra hönsen i hönshuset. Jag har blivit en riktig hönsmamma och det känns lite läskigt, men det ska säkert gå bra och idag känns det lugnare. Jag hade koll på dem under dagen igår och de höll sig inne i hönshuset och  var oroliga och rädda för de stora hönsen. Jag hade sett till att de hade sin mat och vatten flera ställen och de åt en del iallafall. Jag hade ordnat en stege som de kunde ha som specialsittpinnar, men de ville sova tillsammans i en bädd av spån. Idag var de lite tryggare i den nya miljön, men de höll sig ändå inomhus.

Jag tror att jag har nämnt att Skrållan verkat lite stressad ett tag och hon går och sätter sig att sova tidigt. Jag har även märkt på sistone att hon verkat lite intresserad av att ruva för hon har legat i redet stora delar av dagen. Sedan kycklingarna kom ut i hönshuset verkar Skrållan vilja umgås med dem och hon verkar inte så stressad. Hon kanske gillar bäbisar. Bäbisarna verkar lite rädda för henne, men hon verkar snäll och det ska bli spännande att följa utvecklingen.

Jag kan tillägga att det var väldigt skönt att kunna sanera badrummet och få använda duschen igen även om jag älskar att bada. Jag kan meddela att det bildas massor av ljust stoft från kycklingar och det lade sig överallt så en ordentlig rengöring var välbehövlig.

De små sötnosarna

Jag lyckades fånga Skrållan på bild precis när hon sträckte på vingarna

Barbacka i solnedgången

Jag och Malchic tog oss en härlig barbackatur i solnedgången och det var verkligen ljuvligt. Vi red förbi stora lantbruksmaskiner och sista biten gjorde vi fin öppna från marken, men det som jag tar med mig mest är att vi nu har så lätt för galoppfattning även barbacka och det känns underbart!





torsdag 16 april 2015

Australorpsen har vuxit

Det har gått nio dagar sedan australorpsen kom och de har verkligen vuxit. De blir vackrare för varje dag och även de flesta av hönorna har fått sina namn. När jag är helt säker på vem som får vilket namn ska jag presentera dem!

De närmar sig nio veckors ålder och de är större än vad de unga blommehönorna Lisa, Anna och Britta var när de kom bara tio veckor gamla och fick vara med de äldre hönsen och lösa i trädgården direkt. Det var nog bra att jag påminde mig om att de små blommehönorna var självgående vid så låg ålder, även om australorpsen kanske utvecklas långsammare. Australorpsens storlek talar för dem, men blommehönornas naturliga överlevnadsinstinkt kompenserar kanske för det.

Australorpsen har varit i badrummet dygnet runt i flera dagar på grund av vädret för när jag en dag hade dem i uteburen hade en kommit ut i vinden och trots att det gick bra att fånga in henne blev jag orolig för mina små. Jag hoppas dock att vädret ska tillåta dem att vara ute snart och jag håller koll på när fjäderdräkten är färdig för att skydda dem mot kyla. Även om det är mysigt att ha dem inomhus ser jag fram emot att låta dem vara ute och upptäcka världen...


onsdag 15 april 2015

Ett år med Adilliya

Idag är det precis ett år sedan Adilliya anlände efter sin långa resa med lastbil från Norrland. Jag minns så väl känslorna av oro och förväntan som jag kände alla de timmar som hon var på resande fot. Det kändes som en evighet och jag hade väntat så länge, men sedan kom hon äntligen hem. Det vackra blogginlägg som hennes uppfödare skrev den dagen hon åkte rör mig fortfarande till tårar och jag är så tacksam över att Adilliya fick bli min och jag hennes.

Adilliya är den mest godhjärtade häst man kan tänka sig och hon överträffar allt jag kunnat drömma om! Jag saknar ord ♡

Helt nyhemkommen min älskade ballerina 

Jag tycker att denna bilden säger så mycket 

En sådan liten tjej hon var, så tillgiven men ändå trygg i allt det nya...
Hon har vuxit sig ståtlig...

...och vi har varit med om en massa spännande och härliga stunder...

...men vi njuter av nuet och får se vad framtiden bjuder...

tisdag 14 april 2015

Filippa är trött men stark

Filippa har nyligen löpt, men hon har varit pigg och glad som vanligt om än extra intresserad av att lukta överallt på promenader. I påsk blev det extra långa härliga promenader i det strålande vädret, mem de senaste dagarna har hon verkat trött. Hon har inte velat gå på promenad och jag tycker att hon har varit lite vinglig bak igen så hon har fått vila lite extra. Hon har mest hjälpt till att ta hand om kycklingarna och det älskar hon. De är inte lika förtjusta i henne, men verkar vänja sig och hon är ju så lycklig över att få följa med och titta på de små. Ja, det var en parentes... Jag var orolig över Filippa nu efter hennes ovilja att gå på promenad och hon kändes lite trött. Igår var det dags för rehabilitering igen som vi går på regelbundet och jag blev så glad när vi kom på att det är löpet som gjort henne trött och hängig. Hon var nämligen jätteduktig och stark på vattenbandet och det var så skönt att se. Sjukgymnasten berättade att halten progesteron är hög precis efter löpet och att det kan göra vissa tikar väldigt trötta. Det är inget jag har tänkt på tidigare, men efter Filippas diskbråck är jag ju väldigt observant. Så skönt det var att hon inte var sämre igen även om det går upp och ned.

Skönt att vila...

Hon och Will är experter på att mysa ♡

Denna bild med specialeffekter skapade sig själv och det ser lite kul ut. Det är inte mycket de rör sig ;)


måndag 13 april 2015

Hästen som talar med fåglar

Malchic har ofta fåglar på ryggen och är så nöjd med det så. Gentemot både hästar och människor har han hög integritet och särskilt vid fällning är han dessutom jättekänslig i pälsen. Fåglar som rycker och sliter i hans päls har han dock inget emot utan det verkar han tvärtom uppskatta. Oftast är det en korp som promenerar runt på honom och till och med gömmer mat i hans man, men häromdagen var det andra kråkfåglar som såg ut att samla päls till sitt bo. Det är verkligen roligt att se och Malchic verkar så nöjd. Det är ingen av de andra hästarna som är så populära hos fåglarna i trakten även om det händer att även Adilliya har fågelbajs på sig. Kanske har Malchic en särskild förmåga att tala med fåglar eller är hans päls särskilt bra för inredning av fågelbon?