Min lilla Mojka

Om en vecka hämtar jag min efterlängtade lilla jaktlabradorvalp och jag har fått veta att den lilla ljusa som jag fastnade för är min Mojka ♡ Även om jag vet att det skulle bli helt perfekt oavsett vem av de tre bedårande gula tikarna det än blev så blev jag helt skakig och rörd när jag i torsdags fick beskedet att uppfödaren valt den lilla ljusa åt mig! Jag är så lycklig!

Clinic med Mikkel Oster på Hearts and horses

Den 15 maj hade Svenska basjkirhästföreningen medlemsträff med clinic hos Mikkel Oster på Hearts and horses. Jag hade inte träffat Mikkel tidigare och blev positivt överraskad över att vi har mycket gemensamt när det gäller hästhantering. Temat var horsenalities och det kändes jättebra att Mikkel gått ifrån tanken att en häst har en viss horsenality och alltid behöver hanteras utifrån det. Han förklarade väldigt pedagogiskt och underhållande hur ytterligheterna på skalorna introvert - extrovert och left brain - right brain tänker och fungerar och hur man bäst möter dem och hjälper dem mot mitten av skalorna och därmed balans och harmoni. Mikkels stora hästflock gick runt och det var som ett fantastiskt skådespel när han berättade vad som kännetecknar olika horsenalities och samtidigt gav exempel på hästar i flocken och man såg det tydligt mitt framför ögonen. Det är viktigt att man är duktig på att läsa sin häst så att man hela tiden möter den på rätt sätt och inte misstar stress för dominans till exempel. Att hela tiden känna in hästen och förmedla kärlek och omtanke är också extremt viktigt och att ta hjälp av någon som är kunnig och som man litar på om man är osäker.

Det jag tog med mig mest var att man bör ge små fina signaler till left brain introvert så att de behöver koncentrera sig och utan att jag har vetat det så är det så jag har gjort med Adilliya när hon är i den sinnesstämningen. Sedan är Adilliya inte så extrem i det utan hon är i princip alltid positiv och vill förstå och göra rätt. Hennes trotsiga tonårssida, som Mikkel så komiskt beskrev när det gäller left brain introvert, kommer fram när hon hellre vill äta vidare när hon ska drivas från betet. Det är aldrig några värre protester än att hon bara struntar i att man vill att hon går, men så är hon ju extremt trygg med allt runt henne, litar helt totalt på människor och låter inte sig störas av viftande pinnar eller något utan vill bara inte som en trotsig tonåring? Att göra stora signaler när de är i den sinnesstämningen gör nog bara hästen mer avtrubbad och okänslig, vilket jag också haft en känsla av.

Att målet är att få hästen att hålla sig kring mitten av skalorna kändes också som ett himla bra sätt att se det. Jag känner att varken Malchic eller Adilliya far ut i något extremt även om Malchic har en tendens att bli right brain introvert när han blir uppstressad och spänner sig om han stöter på sådant som är läskigt för vildhästar. Det kan vara lösa hästar som busar i hagar som man rider förbi eller att bli lämnad ensam, men han har utvecklats något enormt och vi är ett riktigt team han och jag så jag tror att vi kan klara allt om vi bara ger det tid.

När det gäller skalan left brain - right brain så kan man se det som att när hästar är left brain är de uttråkade och behöver lite positiv stress för att komma till balans och right brain behöver bli av med stress och kunna koppla av för att komma till balans. För att bli av med stress är det positivt med repetition och för att få mer energi i en left brain är det bra att hitta på nya saker och variera. Det är positivt om de behöver anstränga sig lite och komma ifrån uttråkningen genom utmaningar där de behöver koncentrera sig och därför är det jättebra med små signaler som blir en utmaning för hästen. När hästen är right brain och stressad är det hästens instinkter som har överhand och det är överlevnad i fokus, medan en left brain är kreativ och hittar på saker själv då den är uttråkad. För hästen är det trevligast att vara mitt emellan och för den som ska samarbeta med hästen är det också trevligast med en harmonisk häst som varken är stressad eller uttråkad.

Tre vackra basjkirhästar var med på clinicen och jag skulle kunna berätta mycket mer men nöjer mig här. Är man nyfiken på Mikkel Oster och Hearts and horses finns det massor av information på facebook, youtube och deras hemsida.

Första ridturen ensam med Adilliya

I helgen var jag och Adilliya ute på ridtur i skogen med en kompis som fick rida Malchic och det gick superbra. Jag kom på att det var två veckor sedan jag red henne då, men det gick som vanligt jättebra, men det kändes som att hon gick lite klumpigt och jag tänkte att det kunde vara bootsen som är lite klumpiga. Jag tänkte då att jag skulle se till att rida henne på mjukare underlag och prova att bara ha boots på framhovarna.

Igår skulle jag så ut och rida med bara boots fram och när jag promenerade iväg med henne kom jag på att jag inte ridit på henne helt själv innan, men det kändes så naturligt att jag inte ens tänkt på det förrän jag redan var iväg. Adilliya var nöjd och glad och blev lite uppspelt av kossor och fladdrande eltråd där vi gick och där hon inte varit på länge. Vi travade lite först men när hon var lite mer uppspelt gick vi i skritt och jag väntade med att sitta upp tills vi var på hemväg. När man är ute med andra hästar eller människa bryr hon sig inte om dem ändå utan hon har kontakt med mig och struntar i om de springer iväg eller vad de gör så jag tänkte att det inte skulle vara något problem att rida själva.

Uppsittningen gick jättebra och snart gick vi fint och glatt hemåt. Jag var överlycklig över hur lätt och naturligt allt kändes och bubblade av hyllningar och smekte hennes hals. Hennes steg var mycket mjukare än i lördags och det var säkert tack vare att hon slapp boots på bakhovarna. Vid högt gräs stannade hon till och bad om matpaus men hon försökte inte slita åt sig gräs när jag sade att hon inte fick utan stod bara still en liten stund och fortsatte sedan fint när jag bad henne gå fram. Vi gick förbi hus och hon var lite nyfiken men fantastiskt duktig och gick så fint. Det blev även fin trav och mjuk avsaktning innan jag satt av. Till och med halten var jättefin och trots att jag inte var förvånad så var vi så stolta och lyckliga båda två!

Tävling i beridet bågskytte ger inspiration

Den 6 och 7 maj var det tävlingar i beridet bågskytte på rikstorneringen och medeltidsdagarna på Hovdala slott. Jag var där och träffade vänner som tävlade och nya bekantskaper med koppling till det beridna bågskyttet. Det var första tävlingarna jag sett och det var fantastiskt kul och trevlig, avslappnad och hjärtlig stämning som fick mig att bli sugen på att tävla någon gång i framtiden. Det var koreansk gren första dagen och kabak andra dagen. Koreansk gren består av sex tävlingslopp och det är först två lopp med två måltavlor, sedan två lopp med tre måltavlor och sist två lopp med fem måltavlor och det gäller att kunna plocka och ladda ny pil snabbt! Banan är ofta rak, men i Hovdala var det två rejäla svängar och det märktes att det var en extra svårighet, men både ryttare och hästar hade jättekul precis som publiken i sommarvädret. På lördagen var det lika strålande väder och den spektakulära grenen kabak där ryttaren skulle hämta en pil från marken i full galopp, ladda med den eller annan pil om man inte fick upp den och skjuta på en cymbal som sitter många meter upp i luften. Därefter ska ryttaren ladda om och pricka en rund knäckebrödsskiva. Det ges extra poäng om ryttaren böjer sig fram över hästen och skjuter uppåt och det ser verkligen häftigt ut! Det var fyra lopp per ekipage, men jag hade önskat att det var fler för jag ville inte att det skulle ta slut. Jag hoppas få se många tävlingar i beridet bågskytte framöver! Ryttarna och hästarna var superduktiga och flera lyckades pricka cymbalen och allt. Så imponerande och inspirerade! Det är verkligen en publiksport tycker jag och det är så härligt att se hur glada hästarna är med!

Filippa följde med och njöt i det vackra vädret! 

Valpmys

På Kristihimelsfärd den 5 maj åkte jag 6 timmar till min jaktlabradoruppfödare för att få träffa valparna och deras fina mamma, som inte var där vid mitt förra besök.

Valparna var helt underbara och först fick de äta lite mat på altanen. Kullen består av fyra gula och fyra svarta valpar och en av de tre gula tikarna är min Mojka. Alla valparna ska få namn på M och jag önskade namnet Mojka som en hyllning till Malchics mamma som bar det namnet. Det betyder liten flicka på ryska och hör verkligen ihop med Malchics namn som betyder liten pojke. Det känns så rätt och av en händelse så hade Mojka även en strålande vacker gul färg precis som gula labradorer.

Jag satt länge med de tre gula tikarna och den ljusaste var jättepigg och leksugen och charmade mig totalt. Den mörkaste med markering bak på ryggen var den som sov mest och den aningen ljusare med markering på nacken sov också mest men vaknade till och gnagde lite på mina fingrar innan hon somnade om. Jag satt hos dem i flera timmar och det var helt underbart att se deras totala oemotståndlighet.

Ljusaste

Mörk med markering på nacken

Mörkaste med markering bak på ryggen

Uppfödaren kommer att välja vem som är min Mojka och oavsett vem av dem det blir är jag världens lyckligaste nyblivna matte när jag hämtar min lilla flicka den 29 maj.

Mitt nya fina regntäta tak!

Jag har länge haft problem med att det läcker in vatten vid skorstenen på ovanvåningen vid kraftiga regn. Den första april hade proffsiga byggställningar med trappa och allt byggts upp och den andra april kom min fantastiska familj och hjälpte till att ta ner mitt gamla tak. Det gick oväntat snabbt och vi hade tur med vädret och grillade i trädgården efteråt.

På måndagen satte byggföretaget igång med det nya taket och redan på torsdagen var de klara. Det känns verkligen jätteskönt med ett garanterat vattentätt tak och ett orosmoln är borta. Det är blänkande svart mot en klarblå himmel!

Första galoppen på Adilliyas rygg

I söndags var jag och Adilliya ute med Helena och Cilnyi som promenerade. Adilliya var pigg och glad och när jag suttit upp vid en härlig gräsväg skrittade vi först en stund och sedan fick Helena och Cilnyi gå i förväg medan Adilliya fick beta lite. När jag bad Adilliya gå igen var tanken att vi skulle se om hon ville galoppera och efter några travsteg flöt hon in i en väldigt mjuk och rytmisk galopp. Den var mycket bekvämare än jag hade föreställt mig och hon verkade ha så lätt för galopp. Det bådar gott för framtiden och för bågskytte :)

Galoppen var riktigt fin och stabil och jag tog de långa tyglarna i ena handen och smekte henne mjukt på halsen med den andra och berömde med lovord. Så fantastiskt att få uppleva hennes galopp från ryggen och att det gick så bra! När vi närmade oss Helena och Cilnyi bad jag henne försiktigt sakta av och hon var otroligt lyhörd och mjuk även i avsaktningen. Jag är så lycklig över min lilla stjärna!

Aprilväder med snö

När jag kom hem till Sverige efter dagarna i Spanien var det snöväder. Det kändes helt overkligt efter den ljuvliga solvärmen. Jag promenerade med Adilliya i snöovädret och hon var pigg och glad och verkade inte bry sig om busvädret. Malchic red jag barbacka och övade galopper. Han var också pigg och glad och det var superhärligt att vara tillbaka på hästryggen även om vädret var otroligt kallt och blött. Tur att det finns bra kläder!

Minisemester i Spanien

Jag och mamma åkte till deras lägenhet i Torrevieja förra fredagen efter jobbet och det var härliga dagar med sol, värme, avkoppling, god mat och lite träning. Jag läste hundböcker i väntan på min lilla valp och vi hade det riktigt härligt! Perfekt väder med lite drygt 20 grader och sol, men ändå lite svalkande bris. Turistsäsongen hade inte kommit igång och det var jätteskönt att det inte var så mycket folk! Det har dröjt innan mamma fick mig att slita mig från djuren och följa med, men jag kommer absolut åka dit igen! Tack mamma ♡