William har varit lite låg i omkring en månad men jag har tänkt att jag inbillar mig och att det nog bara är mask från alla möss och råttor han äter. Senaste veckan har han inte varit hemma så mycket och jag har haft fullt upp med Adilliyas hovböld, julmiddag med jobbet, Filippas rehab med mera och i söndags när jag tvingat Will att hålla sig hemma såg jag att han smalnat av ordentligt och var glanslös i pälsen. Han ville dessutom inte äta och jag blev såklart jätteorolig så efter samråd med veterinär åkte vi in på måndagsmorgonen. Will som jag aldrig haft i bil eller bur tidigare var så duktig och han fick åka i en stor hundbur för det var vad jag hade. Även under veterinärbesöket med undersökning och röntgen skötte han sig helt exemplariskt. Han spann under undersökningen och var nöjd med att vara i min famn och bäras runt mellan rummen. Jag säger det jag sagt förut, jag förtjänar inte en så underbar katt...
Röntgenbilderna visade inget avvikande och Will fick läggas in för mer utredning och behandling. Han visade sig ha dåliga njurvärden och trots en massa undersökningar vet man inte om det är en kronisk eller akut variant. Oavsett så bedöms han bli bra, men om den är kronisk så förväntas den kunna komma tillbaka. Kronisk är ovanlig hos unga katter, men ingen vet hur gammal Will är och veterinären säger att han kan lika gärna vara 4 år som 8 år. Redan till idag hade i alla fall njurvärdena blivit bättre och han hade börjat äta, men behöver vara inlagd ett tag till. Jag hoppas att det inte dröjer tills han får komma hem för jag saknar honom så. Jag vill skämma bort honom och visa hur mycket jag tycker om honom. Jag blev själv förvånad över hur mycket jag älskar denna katt♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar