En helt fantastisk helg på Friends arena

Jag har verkligen levt, andats och drömt om hästshowen hela helgen! Jag har träffat otroligt mycket folk och massor av människor har fått lära sig mer om basjkirhästar. I vår monter kunde besökarna vinna turridningar genom att vara med i en frågesport och genom att köpa tidningar som fungerade som lotter och både tidningarna och svarsblanketterna tog slut idag. Intresset var verkligen stort och jag kan inte ens gissa hur många som varit med och tävlat så det blir kul att höra resultatet. Mush och Karelin turades om att stå i vår box så de var där varannan dag och de var superduktiga! Särskilt Karelin var makalöst social båda dagarna och hade huvudet ute och pussades och kelade för fullt.

Supergosige Karelin, bara fyra år men lugnet själv! Han verkligen njöt av kel och pussar från barn och vuxna. 

Jag kunde inte heller låta bli att gosa...

I montern bredvid fanns Svenska Kiger & Mustangföreningen och vi slogs verkligen av hur lika våra hästraser är. Tanken på hur de lever och på att Disneys Spirit handlar om Kigermustanger gav mig tårar i ögonen och en så stark känsla i hela kroppen. Idag såg jag dessutom deras uppvisning i paddockprogrammet och det var jättebra. Det var så härlig stämning mellan oss som var i montrarna och jag hoppas att vi träffas igen! Mest kommer man så klart att saknar vännerna från egna montern för vi har verkligen haft riktigt kul, trots att det varit långa intensiva dagar med för lite sömn och mat.

Utöver all tid i montern fick jag igår möjlighet att representera föreningen vid Svenska hästavelsförbundets halvårsmöte, vilket var väldigt intressant och avslutades med att vi tittade på tävlingen årets kallblod. Det var riktigt kul att se de vackra hästarna visas och både publikens vinnare nordsvenskhingsten och domarnas vinnare shirestoet var mycket värdiga vinnare även om jag trodde på ardennerhingsten som var rödskimmel. Apropå ardenner så visades film på hur man visat åtta ardenners på bredden vid premiering i Bollerup och det var enormt imponerande att se hur de fästes tätt bredvid varandra och visades i både skritt och trav. Där gick mormor med döttrar och dotterdöttrar fint på rad utan att någon lade ett öra bakåt eller något och det var en fröjd att se hur samspelta de var.

Apropå saker som  imponerar var det extremt trångt på framridningen och voltigehästen sprang mitt bland körekipagen från Wången, en pampig dressyrhäst, fjordingar med stor vagn och en massa andra.

En dålig bild, men man anar hur trångt det är på framridningen...

Det har inte blivit så mycket tittande på det som händer i stora arenan, shopping i mässan och sådant som besökarna ägnar sig åt, men att vara lite backstage och i kulisserna samt insupa atmosfären samtidigt som man fick luncha till ett kürprogram och äta middag med utsikt över framridningen och storbildsskärmar över hoppstjärnornas stora finaltävling och skymta kändishoppning någon kväll passar mig perfekt. Jag försöker att inte tänka på den hästhantering som jag önskar skulle upphöra och hur jag önskar att hästar fick leva. Ibland får man fokusera på det positiva och försöka sprida sitt budskap bara genom sitt sätt och att vara vänlig och varm. Jag är inte den som försöker omvända människor som inte själva är öppna...

Nu ligger jag i nattåget på väg till Lund där jag är framme vid halv sex och ska gå direkt till jobbet. Det har inte blivit mycket sömn i helgen för showen är mellan nio på morgonen och elva på kvällen och det tar en stund att ta sig till och från den fantastiska basjkirvän som jag fått sova hos. Får se om jag drömmer om hästshowen i natt igen, men det gör inget för det är bara trevligt :)