Jaktprov är så mycket härligare än det låter

Tankar kring om jag ska ha en hund till och i så fall vilken ras är något som jag ofta svävar iväg i och efter alla överväganden och dagdrömmar så känns det som att jag nu kommit rätt. Jag är ju hundtokig, men har försökt övertala mig själv om att jag får mer tid för hästarna om jag inte har någon hund. Grand danois, mops, keeshond och dalmatiner är några av de raser som jag drömt om och just dalmatinern är avlad för att följa hästar...

Ibland är det så att det tar tid innan man hittar rätt, men när man väl gör det så känns det så självklart och man kan inte förstå att man inte kom på det från början. Så var det med Adilliya och när jag förstod att det var hon så kunde jag knappt vänta. Nu är det en jaktlabrador som ska få bli vår nya familjemedlem om allt går som planerat.

Som alltid har jag läst på massor och det började på semestern. En hund som är avlad för nära samarbete och som är mild, vänlig, trygg och har en stark vilja att vara till lags samtidigt som de har en sund kropp som orkar arbeta länge och därmed följa med på ridturer känns perfekt.

För att få insikt i vad dessa härliga hundar är avlade för bestämde jag mig för att åka till ett elitjaktprov för retrievers. Jakt är inget för en vegetarian som mig, men jaktprov är något helt annat och vid detta provet letade hundarna efter dummies så det var inga döda djur inblandade. På sikt skulle jag kanske kunna apportera vid riktig jakt, men det får vi se. Hur som helst kontaktade jag arrangörerna och erbjöd mig att vara funktionär vid elitjaktprovet. Det fanns redan tillräckligt med funktionärer men jag var välkommen som åskådare och när jag tidigt på morgonen lördagen den 22 augusti kom fram till provplatsen möttes jag av supertrevliga hundmänniskor och deras fantastiska retrievers. Jag kände mig verkligen välkommen och miljön var häpnadsväckande vacker.

När provet satte igång och första hunden gick i vattnet var jag rörd till tårar och en helt ny värld hade öppnat sig! Det var så tydligt att detta är vad dessa hundar är skapta för och jag vill vara en del av det. Samarbetet mellan hund och människa är helt otroligt och hur hunden på signal direkt vänder sig om även på djupt vatten för att på långt håll få instruktion om riktningsändring var fantastiskt att se. Trots svåra prövningar fortsatte hundarna kämpa med ständigt viftande svansar och jag levde mig in i det och blev lycklig i hela kroppen när jag såg den gröna dummien i hundens mun efter tappert letande i tuff terräng. När man ser detta samarbete känns det som att följa med på ridturer vore hur lätt som helst och jag ser fram emot att träna för jaktprov!

Det underbara vädret och den sagolika miljön gjorde det om möjligt ännu mer magiskt!

Jag har valt uppfödare och om allt går som planerat väntas valpen komma någon gång 2016...