Dagen bestod av privatlektioner och man lär sig massor av att lyssna och lära, studera, fundera och försöka ta till sig så mycket som möjligt under andras lektioner. Jag önskar att jag kunnat vara på plats redan klockan åtta då första lektionen satte igång, men då det skulle bli en lång dag bestämde jag mig för att sova till fem som jag gör på vardagarna och sedan komma iväg så fort som möjligt. Jag körde lite vilse, och var framme vid elvatiden då jag möttes av glada, varma och välkomnande människor i ett kyligt ridhus. Måltavlorna visade att det var lite annorlunda tränande i detta ridhus för tillfället och vissa hade pilbågar och pilar i fina koger på sig. Det kändes så kul att äntligen komma i kontakt med sporten som jag fascineras av och Emil var superpedagogisk och inspirerande. Han såg verkligen den elev han hade och hittade saker som fick var och en att utvecklas utifrån sina specifika förutsättningar. Samtidigt var vi så få åskådare att alla kunde vara nära och se och lära utifrån det Emil berättade och förklarade. Flera saker återkom och det vävdes ihop på ett bra sätt så jag har massor av tips som jag tar med mig hem till min egen träning.
Två personer hade sina hästar med sig och det var verkligen kul att se! Den ena fick jättebra grundövningar kring hur man jobbar med ljudkommando och lyhördhet och jag kände att kring de bitarna får man riktig nytta av min typ av ridning där det är minimala signaler och mest bara ens egen energi som hästen följer. En stor del av det som lockar mig med beridet bågskytte är strävan efter och behovet av att vara ett med hästen på fria tyglar.
Det var lite pirrigt när det närmade sig min tur och hon som hade lektionen innan var också nybörjare, men visade sig vara en riktig naturbegåvning. Jag är inte så praktiskt lagd och har ingen prestige i att vara duktig på att sikta eller skjuta, men jag är väldigt ambitiös till naturen och vill såklart vara duktig och stark även om det inte stör mig att jag missar måltavlan. När det väl var min tur blev jag så fint guidad av Emil som var lugnet själv och det kändes jättebra. Han känner verkligen in eleven och ger det som den behöver för att kunna utvecklas som bäst. Min tanke var att lära mig rätt från början och jag tänkte att mycket sedan handlade om att bli duktig på att sikta, men under kursen fick jag upp ögonen för hur mycket det handlar om teknik och känsla och att man hela tiden har saker att utveckla. På hästryggen i rörelse har man heller inte möjlighet att sikta i lugn och ro utan allt ska gå snabbt och smidigt. Det är så mycket att ta in och många detaljer att lägga på minnet och det är lätt att man lägger sig till med ovanor. Egentligen skulle jag behöva ha någon på hemmaplan som jag kan utvecklas tillsammans med, men kanske jag kan bli filmad och själv se lite fel som jag kan ändra och sedan blir det såklart kurs så snart som möjligt igen.
Under lektionen försökte jag lägga alla bra tips på minnet, men det var svårt att försöka få till de olika detaljerna och samtidigt ha en skön och avslappnad känsla. Om jag började tänka för mycket och tvivla märktes det direkt och det känns verkligen som något som är nyttigt för mig att öva på både i bågskyttet och i livet i övrigt. Det var med en positiv känsla och mersmak som min lektion avslutades och jag åter fick nöjet att se Emil undervisa andra engagerade elever.
Jag önskade att dagen aldrig skulle ta slut men när klockan var halv nio på kvällen, och ridhuset var iordningstädat från varenda pil, var det dags att tacka för en fantastisk dag och bege sig hem mot Skåne igen. Klockan var ett på natten när jag efter en otroligt rolig och lärorik dag kom hem med massor av intryck att smälta...
Pilbåge, pilar och koger beställdes av Emil direkt efter kursen och nu väntar jag bara på leverans för att få komma igång och öva.
Ser härligt ut..
SvaraRadera