Rörande julkort

Jag skickar inga julkort och får inte jättemånga, men visst är det kul när de dimper ner i brevlådan och jag blir verkligen glad och tacksam över alla. I år var det ett julkort som dröjde sig kvar hos mig lite längre och det var så oväntat och rörande.

Det var Anjas veterinärer och djursjukvårdare som skickat julkortet. Jag är så tacksam över att de fanns för Anja och mig och trots att de är en del av ett stort djursjukhus var kontakten alltid så personlig och genuin. Jag tänker på dem ibland och rörs av hur fantastiskt varma fina människor och skickliga yrkeskvinnor de är. Att de fanns med mig och Anja genom alla operationer och behandlingar under hennes sista år gör att det känns som att vi delar något stort. När jag helt oväntat möttes av det vackra julkortet sköljde känslorna över mig igen...