Yo-yo game med Adilliya i ridhuset

Sedan vi fick minusgrader och marken blev hård och knölig har Adilliya verkat lite besvärad när hon rör sig. Inte så att hon haltat, men man har känt det. Hovbölden verkar läka fint, men man är ändå lite orolig än. Idag gick vi med Helena och Cilniy till ridhuset och det var så härligt att se hur hon glatt och avslappnat travade och galopperade runt på det härliga underlaget tillsammans med Cilniy. Det var jättetrevligt att leka med henne lös i början och hon är väldigt kontaktskapande och lyhörd så det kändes som att vi tränat liberty tidigare.

Efter det tränade vi lite halter och skrittövergångar on-line, innan vi gick över till porcupine game där hon ska flytta bogarna när man trycker lätt med fingrarna. Bakdelen behöver jag inte röra alls utan hon flyttar för energi och trots att det var länge sedan vi tränade senast så behövde jag bara påminna med finger en gång. Då detta gick väldigt lätt ville jag inte traggla utan provade även yo-yo game eller jojoleken som den kallas på svenska. I yo-yo game står man framför hästen med ansiktena riktade mot varandra och när man backar ska hästen följa med framåt och när man går mot hästen ska hen backa. Visst har vi tränat på att hon ska backa på så små signaler som min tanke och energi och i cirkelleken övar man på att få hästen att komma till en när man bjuder in och backar, men att jojoleken skulle gå så lätt hade jag inte väntat mig. Hon var så himla duktig och jag tänkte att det skulle bli ett kort pass, men att vi skulle hinna så mycket och att det skulle bli så kort för att allt gick så bra hade jag inte förväntat mig. Det var som att sådant vi tränat för länge sedan hade sjunkit in ordentligt och hon var så med, min duktiga tjej <3

I denna bild tycker jag att man ser hur jag ser Adilliyas inre klart, medan allt annat bara är i periferin...

Det här perspektivet blir det ofta och hon är så gosig!