En dag i sorg

Unghönorna, som hunnit bli riktigt stora, dödades inatt av ett vilt djur. Jag är så ledsen och önskar att jag kunnat rädda dem genom att ha gjort hönshuset mer inbrottssäkert. Jag har ju tätat flera gånger efter att jag sett att möss är därinne, men det har inte varit tillräckligt.

Jag har verkligen njutit av att se de Anna, Britta och Lisa gå runt i trädgården och i hagen och picka och ha det bra. De kände sig snabbt hemma och av en händelse så var det igår så att jag på håll misstog dem för de stora hönorna så stora som de hade blivit. Ända sedan de kom har de haft en egenhet för sig, då de inte gått in i hönshuset på natten utan har satt sig på ett gäng tegelstenar utanför så att man fick bära in dem för natten. Igårkväll överraskade de dock och jag var så stolt över att de funnit rätt och satt där på den nedersta sittpinnen. Älskade bäbisar <3 Vad hade hänt om de istället suttit högre?

Igår märkte jag även att någon av hönorna hade värpt ett ägg trots att jag hade trott att de slutat värpa för i år. Ägget hade dock blivit stulet och kanske kan det vara mördaren som även är äggtjuv.

Jag skymtade ett långsmalt djur utanför när jag kom tillbaka från hästarna så det känns som att djuret fortfarande är i krokarna och det känns så hemskt. Kanske tar det även de stora hönsen om det får möjlighet...

När jag har samlat mig lite ska jag se till att täta ytterligare för att skydda mina älskade höns!