Mörkerridningens tid har börjat

Det känns som att dagarna plötsligt blivit kortare och solen vill gå och lägga sig tidigt... Denna veckan har det blivit flera ridturer i mörker och det är en särskild känsla att omges av mörker och vila i tryggheten hos sin häst. Jag är ju egentligen lite mörkrädd, men jag litar på Malchic till hundra procent och älskar att bli framburen av honom och låta hans goda mörkerseende leda oss. I måndags lyste månen över oss och vi tränade långa travsträckor på fältet kring mitt hus. Idag var mörkret djupare och vi tog en kortare barbackatur förbi en fårhage. Jag slutar nog aldrig att slås av hur otroligt mjuka Malchics rörelser är och att flyta fram i trav genom natten (även om klockan bara är åtta) ger mig kraft, lugn och lycka <3 Värmen från min nallebjörns tjocka päls kändes i hela kroppen och han var på strålande humör med härlig bjudning och tankeläsande följsamhet! Då gör det inget att vi går mot mörkare tider och att regnet gör lera, livet är ju så underbart ändå!