torsdag 16 januari 2014

Anja och Filippa

Anja och Filippa är mina älskade whippettikar. Anja fyller 11 år den 13 maj och Filippa fyller 9 år dagen efter. Jag var med när Anja blev till och när hon sedan föddes i min mammas säng den där oförglömliga dagen för länge sedan. När mamma tyckte att vi skulle ha en whippet kunde jag inte förstå att hon valde den fulaste hundrasen i hela hundboken, men när jag lärde känna mammas Tindra föll jag för deras helt ljuvliga temperament och förmåga att slappna av i alla situationer. De är lugna och mysiga inomhus samtidigt som de gärna hänger med på det mesta och har toppenkondition utan att alltid kräva en massa motion för att må bra. Vi har länge promenerat flera timmar om dagen och tränat agility, lure coursing, varit på utställningar och en massa annat, men nu tar vi det mer lugnt på den fronten och njuter av friheten på landet, skogspromenader och lite joggingrundor. När man reser så mycket som vi gjort och flyttat en massa så känns det härligt att veta att vovvarna bara kopplar av och vi känner oss hemma sålänge vi är tillsammans. Anja föddes på våren innan jag tog studenten och redan samma höst flyttade vi från Skåne till Norrland, där jag pluggade i flera år. En klasskamrat som träffat Anja fastnade för rasen och genom henne kom jag i kontakt med Filippa och hennes uppfödare. Filippa närmade sig fem månader och var kvar hos uppfödaren, men till salu. Jag hade träffat henne ett par gånger innan hon plötsligt snabbt behövde någonstans att vara för hennes kullsyster som också var kvar hos uppfödaren hade blivit trampad av en häst och var gipsad. Hennes syster behövde ta det lugnt med gipset så Filippa kunde inte vara där och uppmuntra till lek. Jag blev tillfrågad om jag kunde passa henne och när hon väl var hos mig kunde jag inte lämna tillbaka henne, så jag bestämde mig snabbt för att köpa henne. Anja älskade henne från första stund och det är ömsesidigt. De är så nära varandra och kärleksfulla att man blir rörd.

När jag är på jobbet är vovvarna hos Helena och Mathias, som jobbar mycket hemifrån och det är så härligt att de alla trivs så bra med det!

Jag hade kunnat skriva hur mycket som helst om vovvarna, men det här var ett litet sammandrag och här kommer ett par bilder!

4 kommentarer:

  1. Hrm...ja, på tal om att fastna för rasen när man träffat dessa två hjärtegryn - om en månad åker vi till Ungern och hämtar hem en egen hund (en ungersk variant av vinthund) som vi hoppas att Anja och Filippa (och Elin) ska hjälpa oss att uppfostra:) /Helena

    SvaraRadera
  2. Ja, så härligt, vi längtar :-)

    SvaraRadera
  3. Så fina hundar, ja även katten är fin! Men just en vinthund skulle jag vilja ha, de är så behändiga inomhus och fartiga ute. Synd de inte tar råttor.. kan inte ha katt, allergi, men har mycket råttor förstås. Karina

    SvaraRadera
  4. Tack, visst är de härliga! Man kan kanske dressera dem att ta råttor, vet att Filippas mamma Fina gjort det med enorm skicklighet...

    SvaraRadera