Våga sova en hel natt...

Sedan Adilliyas första natt har jag inte vågat sova hemma utan jag har sovit i en stuga som är bara någon meter från hagen. Första natten ställde jag dessutom klockan för att gå upp varje timme och kolla till dem. Andra natten ställde jag klockan ett par gånger och natten till idag var det bara ett nattpass då jag passade på att fylla på hösilage för Adilliya är ännu inte proffs på att få ut maten ur de småmaskiga hönät.

Malchic verkade redan från början tyckte att Adilliya var rätt okej, med tanke på att han kan vara mycket värre i sin dominans mot nya hästar, vilket kändes jättebra. I morse märkte man dock att de knutit ett starkare band till varandra och det var inte bara det faktum att de var närmare varandra och låg och vilade bredvid varandra, utan det var även en stämning som man kände. Så härligt!

Det känns lite läskigt att inte vaka över min svarta prinsessa på så nära håll, men jag vet att Malchic helst är nära resten av flocken och därför vill jag inte tvinga dem att gå i hagen hemma vid mitt. Att försöka sova en hel natt känns också läskigt, men givetvis också skönt. Jag hoppas att Malchic och Adilliya få en lugn och skön natt utan sin överbeskyddande matte...